Vi människor har en tendens att vara väldigt motsägelsefulla.
Vi säger en sak och hävdar att det är en fast ståndpunkt men i nästa sväng så agerar vi precis i motsatt riktning med vad det än nu må vara.
Ofta så förnekar vi att vi ens sagt det vi tidigare sagt eftersom det inte finns dokumenterat.
Men i vad ligger det farliga att stå för det man gjort, att erkänna både för sig själv och sin omgivning att det vi nyss gjorde var faktiskt något vi själva bestämde över.
Det spelar ju ingen roll längre eftersom det redan är gjort, det är redan förbi.
Men varför försöker vi att mörka det, varför försöker vi låtsas om att det aldrig har skett.
Visst är det patetiskt när man tänker efter och sitt nu inte där och ljug för dig själv genom att säga att du själv aldrig någonsin försökt komma undan med en lite förskönad efterhandskonstruktion.
Vi är inte mer än människor och jag tycker faktiskt om att vi har lite skönhetsfel, lite detaljer som faktiskt gör oss unika eller åtminstone personliga.
Vilka fel man än gör, vilken skada man än har åsamkat så tror i varje fall jag att man kan hitta positiva delar i det som är gjort.
Allt är inte skit bara för att det är dåligt gjort.
Försök att ta med dig det som du känner känns bra eller i varje fall har ett värde antingen nu eller framgent.
Om man inte tillåter sig göra misstag, tillåter sig göra fel så kommer man heller aldrig att tillåta sig själv att utvecklas till något bättre, till en bättre version av sig själv.
Man måste kunna göra fel och känna hur det känns för att sen verkligen uppskatta när man känner att man gör något som känns helt rätt.
Många gånger så kliver frustration in i ens eget handlande men det beror oftast på att du vill en sak alldeles för mycket och att du inte ger dig själv det svängrum du behöver för att tillåta en viss felmarginal.
Jag kan dra en parallell genom mitt beteende när jag spelar golf.
Jag vill ofta så mycket med varje slag att jag begränsar mig själv i min feltolerans.
Om jag istället tillät mig att acceptera att jag inte är en maskin som kan göra samma moment felfritt varje gång så skulle jag bli mindre irriterad på mig själv och då samtidigt skapa en mindre negativ energiaura runt mig.
Det är en bit som jag jobbar med och är väl medveten om för jag vet att om jag går i mål med den så kommer kontentan av det bli att jag samtidigt blir en lugnare och förmodligen bättre golfspelare.
Jag kan helt enkelt inte räkna med att få känslan av välbefinnande varje gång jag slår till bollen eftersom jag lite då och då inte gör exakt som jag själv föreställt mig.
Istället så får jag ta ner min ambitionsnivå och vara nöjd när jag får mina bra träffar och ser bollen flyga till det ställe jag haft för avsikt att avisera den till.
Jag vet ju oftast varför det gick som det gick efter mina slag eftersom jag känner vad jag gjorde fel.
Lite grann är det samma sak i det dagliga livet.
Man gör en sak men uppnår inte det resultat man haft för avsikt men genom att göra om det igen så kan vi förbättra utgången och kanske nå dit vi ville.
Då har vi utnyttjat det negativa till att skapa något positivt och ska inte fastna vid vårt första utförande utan istället se det som att vi lärde oss något av vårt misstag.
Och det är dit jag vill komma som du förstår.
Det negativa behöver inte vara något som bara är negativt, det kan vara en transportsträcka till det som faktiskt är positivt, som är det vi kanske har för avsikt att uppnå.
Man kan nästan alltid hitta något positivt i allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar