Man måste inte vara bäst

En del verkar få för sig att det är bara den bästa eller det bästa som gäller, det är fel.
Hur ska vi då värdera allt annat.
Är allt annat bara av sekunda betydelse.
Är allt annat värt lite mindre.
Är allt annat något som bara blivit över, som resterna efter en festmåltid.
Man har ätit allt det bästa och lämnat lite mest för syns skull.
Nej så kan det inte vara.
Så får det inte vara.
Så är det inte.
Det är bara en del som tror det och visst, låt dom tro på det i deras små liv men lev inte efter deras tro, deras åsikter.
Man måste verkligen inte alls vara bäst på något.
Visst kan det vara kul att vara det emellanåt men det får inte bli det enda som räknas.
Det är kul att kämpa för något och vinna i slutändan.
Men det ska kunna kännas riktigt bra om man kämpar för något men ändå inte räcker hela vägen fram.
Man har ju försökt då och det är det som är det viktiga som jag vill komma till.
Att om man verkligen försöker något så ska det inte spela någon roll vilken plats man hamnar på.
Jag tänker alltid som så att min främsta motståndare är inte den som står mittemot.
Min främsta motståndare är jag själv.
Kan jag vinna över mig själv och prestera på en nivå som jag är nöjd med så är jag det också.
Jag behöver inte leta efter fel i mitt eget eller andras beteende för att på så sätt ursäkta mig.
Jag duger faktiskt väldigt bra i den tappning som jag bjuder på och det kan jag säga eftersom jag alltid vet att jag faktiskt försöker så gott jag kan.
Vissa dagar med mer energi och andra med lite mindre men så är det nog för oss alla.
Man kan helt enkelt inte alltid vara på topp ens i sitt eget liv.
En dag där jag bara lutar mig tillbaka utan att göra ett endaste något är också en dag i mitt liv och även dessa dagar sätter jag ett stort värde på.
Så vad du än gör du som läser detta, tro inte att du alltid måste vara bäst.
Tro inte att du alltid vet bäst.
Det kostar absolut ingenting att visa lite ödmjukhet emot dig själv men även emot andra.
Och smärtar det för hårt att göra just det så får du väl sitta där och gråta en skvätt över att du för en gång skull om ändock ofrivilligt gått med på att visa dig själv lite mänsklig.
Sluta upp med dom där sandlådefasonerna, ja du vet alla dom där gångerna då du retsamt skulle förstöra något som någon annan gjort bara för att du känner avundsjuka.
Man måste inte alltid vara bäst.
Man kan vara jävligt bra ändå.