Det där med att vara vigd åt sin nationalitet är ett litet gissel idag.
För samtidigt som man ska värna om sitt ursprungliga hemland så ska man anpassa
sig illa kvickt till ett eventuellt nytt.
För gud sig förbarme om man nu inte gör det utan väljer att komma till en ny plats
och samtidigt ta med sig av sitt gamla.
Man försöker att rota sig utan att tappa sin själ.
Men hallå världen.
Vad fan är det för fel på dig egentligen.
Driver du bara med oss.
Ser man det från sidan så är det som om någon spelar ett sjukt dataspel
med ständigt nya regler.
Regler som du hittar på bara för att skydda dig själv från att eventuellt förlora.
För är det inte just det som det handlar om.
Att vi är rädda för förändringar från sånt som vi själva inte rår över.
Jag är själv en härlig mix av olika varianter i tänk när det gäller just dessa frågor.
För å ena sidan så tycker jag om kontinuitet.
Känslan av att ha en trygghet i det jag har omkring mig.
Det uteblivna behovet av förändringar.
Men å andra sidan så älskar jag när det sker oförutsedda saker.
Saker som jag själv inte rår över men som kanske påverkar min egen framtid.
Hur man än må vrida på det som händer oss alla så är det just att allt som sker
det påverkar oss antingen på det ena sättet eller det andra.
Jag är oerhört stolt över att vara svensk idag.
Jag är det trots att det i det fördolda växer sig ett främlingshat där under ytan.
Men jag tror på människan, den lilla människa och dess förmåga att med tiden se
förbi såna triviala detaljer som hudfärg, religion eller andra detaljer som idag gör
att vi ser på varandra som olika människor.
Jag tror att även om det känns främmande idag så kommer vi imorgon att välja att
förstå varandra lite bättre.
Att vi till slut kommer att förstå att våld inte är lösningen på problem.
Att vi till slut kommer till insikt att vi inte alls har rätt att ta andras liv bara för
att dom inte delar samma tro som vi själva.
Om jag väljer att vara ateist och tycka att religion är skit så är det min ensak, min tro.
Om någon annan väljer att tro på Kristus, Shiva eller Allah så är det deras.
Vi måste alla få välja våra egna tankar, våra egna synsätt, våra egna värderingar.
Och jag känner att här i lilla, lilla Sverige så får vi göra det på ett relativt bra och öppet sätt.
Jag tror på att vi ska stötta varandra, inte utnyttja varandra.
Jag tror på att vi ska hjälpa varandra, inte stjälpa varandra.
Jag tror på gemenskap, inte fiendskap.
Är jag naiv, kanske det, men det struntar jag fullkomligt i.
Jag gör det eftersom jag har en fri vilja, en fri tanke och ett eget liv att ta hand om.
Jag är stolt över att vara svensk i dess för mig rätta mening.
Ett samhälle där vi faktiskt väljer att se varandra.
Alla dom som däremot väljer att gömma sig bakom andras åsikter.
Dom som hellre dömer än friar.
Dom som inte tycker att alla har samma rätt till ett liv.
Alla ni kan jag bara säga en sak till.
Skäms.
Skäms så ini helvete mycket.
För hur skulle du vilja om allt i ditt liv gick åt helvete.
Skulle du då tycka om att ingen brydde sig.
Skulle du då tänka att livet där är ändå bra toppen.
Eller skulle du göra allt för att överleva och ta dig vidare.
Nej, rädda rasister, er föraktar jag.
Inskränkta religiösa fanatiker, er föraktar jag.
Jag är stolt över att vara svensk för jag ser så många goda människor runt mig.
Jag ser så många som vill verka för en bättre värld.
Jag är en stolt svensk idag och jag kommer att vara en stolt svensk även imorgon.
Och ännu stoltare kommer jag att vara den dagen när jag känner att vinden har vänt,
inte bara här i Sverige eller i Europa utan i hela vida världen.
Den dagen kommer, den måste komma.
För om den inte gör det, ja då har vi alla skrivit på vår permanenta avskedsansökan från
allt vad liv heter på denna lilla planet i vårt galet stora universum.
Så tänk på vad du kan göra för att vara en stolt svensk, en stolt människa.
Tänk på vad du kan bidra med.
För du precis som alla andra kan bidra med mycket, mycket mer än vad du kanske anar.
Ingenting är för litet och inget är för stort.
Men ingen kan heller göra en förändring själv.
Du och du och du, ni är alla skyldiga till att göra något.
Frågan är, vad är du villig att göra .
Frågan är, vad tror du att du kan bidra med.
Jag kan bidra med mig själv och jag kör, all in........... som pokerspelaren hade sagt och gjort.
Här räcker det inte med att fegspela.
Jag kan och du kan och vi kan massor tillsammans.
Tillsammans är nyckelordet vi ska ta med oss.
För tillsammans så är vi starka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar