Det blåser en isande kall vind av panik i rasisternas korridorer

Oj oj oj vad det slängs ut olika försök av ren desperation på nätet dessa dagar.
Helt plötsligt så har vinden äntligen vänt i den generella synen på utlänningar.
Helt plötsligt så börjar det kännas trångt där på ljugarbänken.
Man får liksom inte något eget vatten på sina kvarnar.
Visst kvarstår problemet med en ökad förekomst av flyende invandrare och tiggare.
Men helt plötsligt så har ögonen gått upp så pass mycket att folk i gemen faktiskt börjar
tänka lite själva, inte bara mesar med av ren rädsla för att gå emot.
Helt plötsligt så ser vi andra människor som andra människor, inte som någon boskap eller annat
som vi bara väljer att titta snett på.
Helt plötsligt så börjar vi på bred front engagera oss i olika rörelser för att hjälpa dom som
behöver hjälpen som allra mest.
Hur fan kan man föreslå att vi ska rikta vår hjälpande kraft bara på dom flyendes hemmaplan.
Förstår inte hur man kan välja att tro att vi skulle ens klara oss utan den kraft som den invandrande
skaran av människor ger oss idag.
Vi behöver bara, och jag säger bara få saker och ting att interagera på ett större plan än vad det gör idag.
Det är ju helt uppenbart att den politik som förts dom senaste 30 åren bara medfört mer segreation
än integration.
Vi måste förstå och acceptera att vi idag lever i en öppnare värld och det säger jag inte bara till oss
i Sverige utan även till länder som Saudi Arabien, USA, Ryssland, Kina, Korea eller vilket land det än må vara.
Vi kommer i framtiden vara beroende av varandra, att kunna leva med varandra, genom varandra, förstå varandra, acceptera varandra.
Vi måste lära oss att vi inte klarar oss utan varandra oavsett inställningar till saker och ting.
Jag ska kunna leva mitt liv fritt även om jag inte är en kristen fundamentalist, djupt troende muslim, djävulsdyrkare eller som just jag, en fritt tänkande ateist.
Jag ska kunna hjälpa andra som behöver hjälp under blandade former.
Det måste inte bara vara på mitt sätt eller deras sätt.
Det måste kunna finnas en medelväg ut ur det också.
Tillbaka till den paniken som näthatet präglas av nu.
Hur man genom förvanskade fakta försöker att påverka massan.
Hur man genom låtsashistorier försöker skapa en opinion.
Kan ni inte bara ge upp på en gång och istället lägga ner all den negativa energin till något positivt.
För hur mycket skulle ni inte kunna få gjort då.
Uppenbarligen har ni väldigt mycket extratid som ni bara lägger ner på att underminera annat.
Försök att lägga den tiden på något konstruktivt och istället bygga upp.
Genom en gemensam målbild, ett fokus mot något positivt, så kan vi komma framåt på riktigt.
Vi kan oerhört mycket om vi vill.
Jag vill framåt i mitt liv, tillsammans med den växande massan.
Jag vill tro på att vi har en framtid tillsammans.
Vi kan hjälpa varandra både på hemmaplan och på bortaplan och allt däremellan.
Vi måste bara se möjligheten i det.
Det blåser en isande kall vind av panik i rasisternas korridorer.
Låt det blåsa tills dom vädjar om att få komma in i värmen igen.
Låt det blåsa.