Är det inte så att vi är väldigt duktiga idag på att ta saker gör givet.
Att räkna med att tåget ska komma i tid.
Att räkna med att det ska finnas mjölk och bröd i affären.
Att det ska vara solsken och varmt om man har semester mitt i sommaren.
Att vi alla ska må bra jämt och ständigt.
Nu är det ju inte riktigt så livet fungerar.
Allt är inte solsken.
Allt är inte guld som glimmar.
Men det behöver det inte vara heller.
Man behöver inte älska allt för att värdesätta det.
Jag har lärt mig att värdesätta det jag har i mitt liv.
Visst, jag är lyckligt lottad som bor i ett relativt bra land.
Ett land utan någon utbredd fattigdom eller matbrist.
Ett land där man mer eller mindre får hävda sin egen åsikt utan att bli dödad.
Men det hindrar inte mig från att se och försöka förstå hur andra har det.
Jag värdesätter helt enkelt det jag har.
Min underbara familj, mina fantastiska vänner och allt annat som jag älskar.
Jag kan till och med ge mig tid till att få ner några ord på detta sätt lite då och då.
Försöka dela med mig av mig själv till alla som vill ta del.
En del kan säkert tycka att det är väl inget märkvärdigt i det
samtidigt som andra kanske tycker att det är fantastiskt att det finns dom
som vill dela med sig av sig själva på detta sätt.
Jag är alltid ärlig i det jag skriver.
Ärlig mot mig själv och ärlig mot er andra.
För det jag förmedlar är precis det jag tycker och tänker, inget annat.
Jag värdesätter mig själv för jag tycker att jag har ett stort värde.
Jag värdesätter mitt liv för jag tror att det inte bara ger mig själv något utan även andra.
Det finns en värme i mig som ständigt brinner.
En värme som jag mer än gärna delar med mig av.
Jag värdesätter verkligen saker i mitt liv och det kanske är just det.
Det, att jag inte tar något för givet.
Att jag inte ser något annat som självklart än just att jag alltid vill dela med mig av mig själv.
För om jag är villig att dela med mig av mig själv så kanske det smittar.
Det kanske ger någon annan en positiv känsla som den tar med sig.
Den positiva känslan i sin tur den får då en chans att växa och gro.
Ja, du förstår kanske vart jag vill komma.
Det är viktigt att vi ser varandra och accepterar varandra som individer.
Vi behöver inte älska allt hos alla.
Vi kan till och med tillåta oss att avsky vissa delar.
Men om vi är tillräckligt många som vill varandra väl så ger vi varandra fler möjligheter.
Vi ger varandra möjligheten att värdesätta våra liv och det vi runtomkring oss.
Jag älskar er, hoppas ni älskar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar