Alla gör fel, det är bara det att inte alla erkänner det

Hur kommer det sig att vissa aldrig gör fel.
Dom verkar stå över helt egna regler, helt egna normer.
Det är som att dom ser sig själva som dom ofelbara råkopiorna.
Inte ens när det det är som allra mest uppenbart kan dom erkänna sina misstag.
Istället så skyller dom på omständigheter och andra lösa ting.
Tycker faktiskt att det är lite lätt patetiskt att se just dessa människor när dom agerar.
Det är som om dom vore gjorda av teflon och att allt, precis allt det bara rinner av dom.
Ja, inte om det är så att det är något alldeles extra som dom kan använda.
Då helt plötsligt så försöker dom vända det negativa som just uppstått till något
starkt och positivt istället.
Det vill säga något starkt och positivt i deras ögon, inte dina och mina.
För hur mycket skit och annat som dessa människor lyckas skapa så
är det ju aldrig deras fel.
Det är aldrig dom som har åstadkommit det hela.
Dom har bara råkat ut för det.
Varför ska det vara så otroligt svårt att erkänna när man gör fel och bara
helt enkelt stå för det istället för att smita iväg som en rädd liten
hund som just vet att den gjort något den inte alls fick.
Varför kan man bara inte stå för det.
Varför kan man inte erkänna att det där det var jag som gjorde det.
Varför smyga med det och tro att man kommer undan.
Visst vissa gånger kanske man gör det rent personligen.
Men jag skulle inte kunna gå där med gott samvete när jag betett mig på det viset.
Men det är klart, alla tänker inte som jag och alla har inte samma behov av
att gå där just med sitt goda samvete.
Det finns ju tyvärr andra falanger.
Dom som står sig själva närmast.
Alla gör fel.
Jag gör massor av fel.
Men jag ser inget fel i att jag gör dom.
Jag gör dom inte för att jag vill göra dom.
Jag gör dom för att jag är mänsklig.
Men jag står för dom felen som jag bidrar med.
Våga erkänn dina egna fel, det gör faktiskt inte ont.