Jag är inte troende men jag tror på dig

Jag kommer väldigt ofta tillbaka till vissa ämnen när jag skriver och tro är en sån sak.
Lite märkligt kan tyckas med tanke på att vissa kanske skulle kalla mig för religionsfiende eller motståndare till troende.
Men jag är ju inte det, inte i någon aggressiv mening i varje fall.
Visst kan jag lätt medge att jag tycker att religion bara är något som är lika trovärdigt som en sagobok skriven av Rowling, full av målande fantasier för att få en att ramla in i en förtrollad värld.
Men religion är så mycket mer idag tack vare hur det sprids via media och andra idioter som tar det till sig i ett väldigt egoistiskt syfte.
Jag tänker fortsätta att hävda att om inte religion fanns, och då menar jag alla sorters religion, så skulle världen kunna leva under betydligt fredligare former.
Hur många krig och konflikter har inte startats genom att man via sina så kallade heliga män förklarat krig både åt höger och vänster för att skaffa sig maktpositioner.
Varför ska dessa högtravande idioter ses som ledare.
Vilka underverk är det som undersåtarna tror att dom är förmögna att göra.
Är det inte väldigt banalt att tro att man genom sin tro kommer få det bättre i detta liv eller åtminstone i nästa.
Vore det inte bättre om man lade ner sin energi på att leva ett så bra liv här och nu.
Att utnyttja varje tillfälle och se dom som möjligheter istället för att lasta över ansvaret på någon eller något annat.
Jag väljer att tro på dig, du som finns där för mig i mitt liv.
Du som är den där hjälpande handen när jag behöver den.
Du som är det där lyssnande örat när jag har något att dela med mig.
Du som är den där som så gärna ger mig den där kramen när jag så väl behöver den.
Du som ser mig för den jag är, inte för något som någon annan vill att jag ska vara.
Du som ser mig som en vän, inte som en fiende varken i nuet eller i framtiden.
Jag är inte en konkurrent om ditt liv, jag är en del av det precis som du är en del av mitt.
Du är den enda som har rätt till ditt liv precis som jag är den enda som har rätt till mitt.
Jag är inte troende och kommer heller aldrig det bli men jag tror ändå på väldigt mycket.
Jag tror på mig själv och den styrka och kärlek jag kan förmedla.
Jag tror på dig, eftersom utan dig så står jag där väldigt slätt.
Att tro för mig är att leva i nuet, tillsammans med mina medmänniskor.
Tillsammans är vi starka, inte oslagbara, men väldigt starka.
Tillsammans kan vi överbrygga massor av hinder.
Låt inte några enfaldiga idioter bygga murar som hindrar dig från att gå dina egna vägar.
Du lever med en fri vilja i ett fritt liv.
Jag är inte troende, men jag tror på dig.