Fast man bara är en i mängden så är man ändå EN

Det där med att synas och sticka ut i en massa det har aldrig varit min grej.
Jag är liksom inte den personen som behöver slå mig på bröstet,
skrika lite överdrivet och visa att jag finns.
Jag är inte född och uppvuxen med det komplexet.
Jag syns ändå och vet du vad, det gör du med.
Du syns nog mycket mer än vad du någonsin kan ana.
Du syns för att du finns och om du finns så är det alltid någon som lägger märke till dig.
Man ska inte skämmas över att vara en i mängden.
Du är värd precis lika mycket som alla andra.
Du kanske till och med är värd mycket mer, vem vet.
Vad du inte ska tro eller tycka det är att du inte har någon rätt att vara den där personen.
Den som tar ljuset ifrån någon annan och nästan skäms över det i efterhand.
Varför ska du be om ursäkt för att du finns till.
Varför ska någon annan tro och tycka att den är värd så otroligt mycket mer.
Visst finns det saker som kan göra att man skapar sig ett större marknadsvärde.
Man kanske gör vissa saker som gagnar många andra, då tycker jag att man förtjänar
den lilla extra uppmärksamheten som det renderar.
Men i det stora hela så är den klicken människor en väldigt liten skara.
Den är så liten så att i den stora massan så syns den inte, precis som du och jag
när vi bara står där och tittar på.
Hur du sen än vrider och vänder på det och tycker både det ena och det andra så
kommer i varje fall jag komma fram till en sak och det är att fast man bara är en i mängden,
så är man ändå EN.
Man finns, alltså betyder man någonting.
Man finns, alltså kan man göra någonting.
Man är en del av allting, en del, precis som alla andra.
Kom ihåg det.
Du har också ditt värde.