Istället för att kritisera jämt, har du funderat på att du faktiskt kan ge beröm

Har du någon gång funderat på hur mycket din ständiga kritik kan skada.
Hur djupa ärr den kan skapa.
Det är inte särskilt kul att ständigt få höra att "det var väl ok det du gjorde, men om du
gjorde si eller så istället, då hade det kunnat bli riktigt bra".
Det är inte att ge beröm när du ger säger på det sättet.
Det är i längden inte ens ok att säga på det sättet.
Vi har som människor en väldigt god förmåga att suga åt oss av sånt som kan vara negativt.
Vi har tyvärr rent generellt inte samma goda förmåga att suga åt oss av positiva kommentarer.
Det är som om det finns ett inbyggt skydd i oss som inte vill att vi ska bli påverkade av
det som är alldeles för bra.
Vi vill inte ta till oss av sånt som kan tyckas vara för bra för att vara sant men som ändå är det.
Istället för att kritisera någon, har du funderat på att du kan ge beröm och tillåta den personen
ta till sig det utan att förminska den.
Vi ska alla kunna ta kritik men vi ska också kunna ge konstruktiv sådan.
Vi ska alla kunna ta beröm, men vi måste mena det.
För menar vi inte det vi gör, säger, tycker eller för den del tänker, ja då tappar vi ju all trovärdighet.
Jag tycker om att berömma andra.
Jag gör det för att jag ser hur dessa människor växer av väldigt lite.
Och om jag kan få någon att växa av väldigt lite så känns det väldigt rätt och viktigt för mig.
Inte för mitt eget välbefinnandes skull utan för känslan att man faktiskt alltid
 kan göra något för någon.
Att ge någon lite beröm kostar dig inget, absolut inget.
Men du måste mena det.
Ta inte ifrån den personen berömmet den just förtjänat genom att samtidigt ge kritik.
Försök förstå konsekvenserna av vad det är du själv säger.
Förstå dom både för din egen del, men även för den du vänder dig emot.
Det är viktigt att vi tillåter andra att växa som människor.
Bara för att någon blir starkare inombords betyder inte det att det blir en farligare människa.
Det betyder inte att du behöver känna dig rädd för den människan.
Det betyder bara att den tror på den människan som den har blivit.
Tillåt dom i din närhet växa som människor, försök inte hämma dom.