Man kan inte förstå alla

Väldigt ofta råkar jag på att människor jag lever runt blir oförtjänt dåligt behandlade.
För när man känner ända in i märg och ben att det man gör är rätt och ändå
blir fel bemött eller inte ens det.
Då kan det verkligen kännas hopplöst jobbigt.
Det gör det ända tills då du hittar ett sätt att skärma av dig.
Då du inte absorberar den dåliga energin som utsöndras och tär på dig.
Ända till då så kommer du må dåligt av alla dessa möten.
Energitjuvar finns det alldeles för många av men låt dom inte få en chans att leva av dig.
Låt dom istället förtära sig själva.
Det är enda sättet som dom kan lära sig att hitta nya vägar till deras framgåmg.
Men så länge du utfodrar dom med din energi så kommer effekten vara att du själv
alltmer förlorar i effekt av vem du är och den andra personen kommer tillåtas att ta allt mer plats.
Jag har slutat att försöka att förstå till fullo dessa svarta hål.
Det finns liksom ingen mening att jag ska slänga bort min energi i något bottenlöst omättligt.
Jag ger väldigt gärna av mig själv åt så många håll jag kan.
Men det får ju inte ske på bekostnad av att jag själv går under.
För om jag går under så går ju en värdefull energikälla om intet.
Eftersom jag ser ett stort värde i den människa jag själv är så vill jag vara just den.
Den som ger istället för att vara den som tar eller bara ska ha.
Lägg inte ner energi på att försöka förstå inskränkta parasiter.
Förstå bara vad det är dom försöker göra.
Vänd dom ryggen till och ägna din tid åt bättre.
Bättre för dig, bättre för andra.
Man kan inte förstå alla hela vägen.