Döden är det enda jag är rädd för

Det finns så mycket som jag har respekt för i livet.
Det finns så mycket värden i saker och ting som jag har runtomkring mig.
Det finns så fantastiskt mycket som jag älskar.
Men det finns bara en sak jag fruktar.
Döden.
Döden är defintiv.
Den är så skoningslös.
Den är för mig bara i vissa fall befriande.
Jag älskar livet för det ger mig så oerhört mycket.
Döden den tar bara.
Jag vill egentligen inte alls tänka på döden men jag kan inte låta bli.
Den finns ju där.
Lurande runt hörnet.
Den finns där och kommer komma en dag.
Döden den finns där.
Döden kan vara vacker för den som har levt klart sitt liv.
Men för alla andra som blir fråntagna sina liv.
För dom tycker jag bara att det känns så fel.
Varför fick inte dom leva sina liv fullt ut.
Jag är rädd för döden för jag vill leva.
Jag är rädd för döden  för den tar dom jag älskar ifrån mig.
Jag har ingen respekt för döden.
Men jag har en oerhörd respekt för livet.
Livet är så olika för oss alla med en enda gemensam nämnare.
Vi föds och vi dör.
Jag vill att alla jag har runt mig lever längre än mig själv för mitt liv är mig mindre värt utan er.
Ni ger mig näring.
Ni ger mig kraft.
Ni ger mig alla en del jag inte kan vara utan.
Döden kommer att komma en dag det är som det är.
Men det är i livet jag lever nu.
Livet det kommer jag att leva och värdesätta varje minut av oavsett vad jag gör.
Tag tillvara på det och gör det bästa av det.
Sätt det värdet på det som du tycker att det förtjänar.
Lev det och respektera det.
Lev det och respektera andras liv.