Alla är en del av något

Vi ställs precis hela tiden inför olika typer av val i våra liv.
Vad ska man ta på sig för kläder!
Vad ska jag säga till personen jag ska umgås med!
Vad vill jag lägga mina pengar på!
Vad tror jag på!
Vem vill jag vara!
Hur vill jag synas!
Vad har jag för behov att tillfredsställa i mitt liv!
Vad trivs jag med!
Vad är viktigt för mig!
Varför är just det viktigt för mig!
Vad tror jag händer om jag inte lyckas med det jag vill företa mig!
Listan kan verkligen göras hur lång som helst men jag låter
dig själv fylla vidare på den.
Alla är vi en del av något, det är vi faktiskt, vare sig vi vill erkänna det eller inte.
Jag är en del och du en annan.
Vilken är viktigast tycker du!
Om du bara tänker efter en millisekund så hoppas jag att du kommer fram
till att du är den viktigaste för dig själv.
För vad vore du om du inte fanns längre, ja just det, precis ingenting.
Eller i varje fall inte mer än möjligtvis ett minne.
Nu är ju detta en dag som jag inte vill kalla att man firar men ändå är det
väldigt snarlikt just de.
Vi kan väl kalla det att vi firar minnet av våra förlorade släktingar och vänner.
För det är väl det som det handlar om.
Att inte glömma bort varandra helt och hållet, i varje fall inte dom som har
betytt någonting och som vi faktiskt vill vårda ett minne av.
Vi är många som kommer att gå till gravar idag, tända några ljus, kanske lägga
en liten blomma och vem vet, kanske till och med skänka några ord till
personen som en gång fanns där vid din sida.
För mig personligen så blir jag alltid lite extra våt i ögonvrån när jag går dit
till gravarna där min mormor och kära far ligger för jag har en saknad som
aldrig kommer att ta slut och ett tomrum som aldrig kommer att fyllas.
Men samtidigt så finns det så många varma minnen från mina första 49 år
då min far fortfarande var med och delade samma luft ovan jord.
Det kommer alltid tillfällen då man måste gå vidare med det man har
och nöja sig med det.
Just den meningen tycker jag att många ska ta till sig inte bara till tillfällen
som dessa utan även i andra situationer i livet.
Man måste inte bära med sig bagage som hela tiden hindrar en från att gå vidare.
Man kan gå vidare ändå.
För du är en del av något.
Du är först och främst ditt eget liv men samtidigt en del av någon eller
många andras.
Det du bär ansvar för är ditt eget liv och det gör du livet ut och under en
begränsad tid över dina barn om du nu har några.
Resten är bara en massa val.
Val som inte du styr över om det inte är dina egna.
Men kom ihåg att ingen annan gör just dina val, ingen annan.
Ingen kan tvinga dig till något som du inte vill.
Alla är en del av något, du och jag och alla andra.