Jag är en unik människa!

Hur många vågar säga det högt.
Säga det utan att dom skäms lite grann.
Säga det utan att stanna till och vänta på reaktionen.
Säga det och faktiskt inte bry sig om reaktionen.
Jag är en unik människa, jag är det och jag är stolt över att vara det.
Det är egentligen inget märkvärdigt med det för det är vi ju alla.
Precis alla och envar är unika människor.
Men det är alltför många som är så otroligt måna om att inte se sig som unika.
Dom ser sig inte ens som speciella.
Dom försöker att vara konstant anonyma och bara försvinna bakom allt och alla.
Vi kan alla göra nytta.
Vi kan alla vara den där som gör skillnad.
Vi kan alla betyda det där lilla extra.
Jag vet med mig att jag inte är en helt vanlig anonym kille men samtidigt så är
det precis det jag är.
Jag tycker om att hålla mig i bakgrunden av saker och ting.
Det där med att synas hela tiden, att fronta saker, att ständigt behöva vara i centrum,
det är helt enkelt inte jag, inte alls.
Jag är en förbannat bra människa och det är jag så otroligt stolt över.
Och det bästa av allt är att jag kan säga det högt.
Jag gör inte det för att jag är självgod eller högfärdig.
Jag gör det bara för att jag är nöjd med mig själv och den figur jag blivit med tiden.
Jag har blivit ett med mig själv och det är så otroligt skönt.
Att vara unik är för mig att vara sig själv och att vara sig själv är det enda alternativet som
håller hela vägen för mig.
Om jag inte var nöjd med den människan jag är idag så får jag helt enkelt fundera vad som
skulle kunna vara fel, men nu är det inte så.
Jag är helt enkelt vän med mig själv.
Men samtidigt som jag vet med mig att jag är unik så är jag en väldigt ödmjuk människa.
En människa full av begränsningar men också full av möjligheter.
Det ligger i min natur att vara en tillgång för även andra än mig själv men det är då
på mina egna villkor.
För kom inte och tro att jag någonsin kommer att bli livegen.
Att någon ska kunna komma och sätta sig på mig och kräva att jag ska göra saker som
jag själv faktiskt inte vill göra.
Nej, jag har en fri vilja och ett fritt inre.
Jag har inte någon som bestämmer över mig mer än jag själv men jag finns ändå där
för dig som verkligen behöver mig.
För att få finnas där för andra är det absolut viktigaste som finns i mitt liv.
Att få vara den där som du kanske vågar lite på lite mer när någon annan har svikit.
För svika människor är något jag inte kan förlika mig med.
Jag är en unik människa på många sätt och vis och det är du också.
Men du är det bara om du släpper loss dig själv från andras grepp.
Tag kommandot över ditt eget liv.
Det är du som bestämmer i det, ingen annan.
Kom ihåg det.
Och kom ihåg att du behöver inte vara ett ego bara för att du har en egen vilja.