Att känna sina begränsningar

Allt som oftast så stöter jag på människor som inte vet om sina begränsningar
och det är lite synd.
Inte så mycket för situationen som sådan som oftast uppstår men för att det faktiskt
är människor som blir drabbade inte minst av sig själva och sin begränsning utan
att ens riktigt känna det.
Att känna sina begränsningar är ju inget som kan skada utan bara något man ska
dra nytta av.
För om man vet om vad det är man har inom sig så vet man heller inte heller riktigt
vem man själv är.
Att känna sig själv och sina begränsningar men samtidigt känna sina egna tillgångar
är en otroligt god och bra insikt som jag önskar att fler hade inom sig.
Nu är det inte en detalj, ett tillfälle, en händelse jag talar om.
Jag talar om hela dig, hela mig, hela alltet.
Det finns liksom inga begränsningar i livet för livet det innehåller allt, precis allt.
Jag vet om mina egna begränsningar.
Vad jag klarar av och vad jag inte klarar av.
Jag vet vad jag är bra på och jag vet vad jag är dålig på.
Jag vet att det inte är självklart det som händer och sker utan att det sker både med
mening och ibland nästan helt utan.
Men att mitt i allt detta veta vem man själv är och förstå att man faktiskt duger som man är.
Att när man inte orkar göra en sak så är det ok ändå.
Att man inte alltid måste göra saker och ting för att vara duga som den människa man är.
Jag vet att jag duger mer än väl som den människa jag är och det kan jag faktiskt vara riktigt
stolt över.
När jag vet att jag inte räcker till så säger jag det till mig och om det behövs till dom runt
omkring mig.
För varför skulle jag inte göra det.
Varför ska jag försöka visa en del av mig som inte finns, en del som bara skulle vara en fantasi.
Våga vara den som säger till när det behövs.
Var inte den som hela tiden förnekar att du behöver hjälp.
Ingen tackar dig när det är försent.
Ingen kan hjälpa dig då.
Lär känna dig själv om du inte redan gör det och gör det nu.
Lär dig känna dina begränsningar och förstå vad dom betyder för dig.