Det finns många gränser man kan sätta upp men nu menar jag gränsen gentemot andra.
Vad är det du sätter upp för staket.
Har du vallgravar som skyddar dig.
Har du satt ut dubbla larm som skräller när det håller på att hända något.
Eller låter du det helt enkelt bara vara precis som det är.
Om någon gör något mot dig hur reagerar du då.
Ja självklart är det olika beroende på vad personen i fråga har gjort.
Sen spelar det förstås in vad den personen gjort tidigare i ditt liv.
Hur den har lagt sin grund hos dig så att säga.
Vi gör det ju alla på väldigt olika sätt.
Hur man är mot en person skiljer sig väldigt mycket om man jämför med hur man är mot en annan.
Ingen kan säga till mig att den är på samma sätt mot alla personer för det tror inte jag på.
Vi är på olika sätt vid olika tillfällen på gott och ont.
Jag vill nog säga att det är bra att vi är ólika.
Men det där med att trampa över vid olika gränser.
Varför ska vissa provocera och testa dessa gränser hela tiden.
Varför kan dom inte bara låta dom finnas där.
Om man nu känner att man är på väg att trampa över så varför fortsätter man framåt.
Vad vill man uppnå genom att bara vara dum för det är ju precis det jag anser att man är.
Riktigt fånigt inskränkt dum.
Kan dessa personer inte lägga sin energi på något bra och positivt istället som både kan gagna dom själv och andra.
Vad är det som hindrar dom från att göra det.
Om dom nu är så kreativa på att göra dessa konstanta övertramp.
Varför kan dom inte utnyttja sin energi till bättre saker.
Kreativiteten finns ju där men energin riktas åt fel håll hela tiden.
Förstår dessa personer inte att det enda som dom gör är att bränna sina egna broar.
Dom bränner dom en efter en tills det inte finns någon kvar att välja.
Hur gör man då.
Hur gör man när man inte kan vända sig åt något håll utan att skämmas.
Eller är det så att dessa personer aldrig skäms.
Ser dom aldrig felen dom gör.
Förstår dom inte konsekvenserna av det dom tidigare gjort.
Förstår dom inte att det man en gång sått kommer tillbaka förr eller senare och blir sånt som kommer upp till ytan igen.
Det slår alltid tillbaka det man gör.
När min gräns är nådd då finns det ingen återvändo.
Då har personen i fråga fått så många chanser att den inte förtjänar fler.
Inte hos mig i varje fall.
Har människor ett oändligt antal chanser att ta till.
Inte hos mig och jag hoppas inte hos dig heller.
Visa lite eget kurage och stå för din egen gräns.
Din gräns är din.
Respektera din egen gräns på samma sätt som du respekterar andras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar