Har du tänkt på att det ibland krävs väldigt lite för att åstadkomma väldigt mycket.
Att du genom att bara finnas där kan vara den där som gör det där lilla extra.
Att du genom att inte vända ryggen till kan vara den som lyfter upp någon
från det som kanske känns tungt för stunden.
Att få finnas där för andra borde vara en självklarhet för alla men det är det inte.
Därför tycker jag att alla borde sätta sig ner ibland och själva tänka på hur
andra reagerar på deras eget agerande.
Det är nämligen inte alls självklart att alla förstår vad det är du menar.
Allt man gör är alltid fritt för tolkningar.
Det du ser på ditt sätt behöver inte alls ens vara i närheten av vad andra ser.
Jag pratar ofta om vad som är viktigt för mig eftersom det är egentligen det enda
jag kan vara helt hundra säker på.
Vad andra tänker och kan jag bara spekulera i eller gissa vilket jag också gärna gör.
Att få finnas för andra men samtidigt på mina egna villkor är så självklart och enkelt
för mig och inget som jag egentligen funderar över men som jag ändå reflekterar
över när det kommer till mig.
För visst går det inte obemärkt förbi mig i min egen vardag, då vore jag blind.
Det kostar ju mig verkligen ingenting mer än mitt eget engagemang.
Jag gör det ju inte bara för någon annans skull utan även för min egen,
det kan jag inte ljuga bort.
Jag mår helt enkelt bra av att få finnas där på mina egna villkor men även på andras.
Jag har sagt det förr och jag kommer säga det många gånger till.
Om man ger något så ska man göra det för att man vill, inte för att man måste.
Och om man ger så ska man göra det utan att kräva något tillbaka, varken direkt
eller indirekt.
Det man ger av fri vilja ger så otroligt mycket mer tillbaka i varje fall för mig.
Kan man hjälpa till med något så tycker jag att man ska det, men det är vad jag tycker.
Det är en ynnest att få finnas där för andra, en ynnest jag verkligen sätter ett
högt värde på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar