5 ÅR

Idag är det 5 år sedan min pappa gick bort.
Ena stunden så känns den tiden skitlång för att i nästa nästan kännas som igår.
Men saker och framför allt människor man vill komma ihåg dom glömmer man aldrig.
Pappa gjorde verkligen avtryck i mångas liv.
Han gjorde avtryck i alla människors liv som han mötte, för sån var han bara.
Inte för att han hade något behov av att ta plats utan för att han gavs plats eftersom
man så gärna hade honom i sin närhet.
Stoltheten jag känner över att haft förmånen att dela så stor del av mitt liv med honom
kan aldrig överskattas.
Mycket av det jag står för idag kommer från honom för det är delar som jag verkligen
tyckt om att ta med mig i mitt eget liv.
Vart vill jag då komma med dagens ord om honom.
Jo jag vill komma till vikten av att inte ta våra äldre för givet.
Att inte bara räkna med att dom alltid ställer upp oavsett vad oavsett när..
För det är något som jag verkligen är bra på, det där att inte ta någon eller något
för givet.
Vi har våra liv och det gäller att förvalta dom precis som vi själva vill.
Våra föräldrar, våra far och morföräldrar är inte någon slit och slängprodukt som
håller på att gå ut i hållbarhet.
Vi ska inte suga ut så mycket som möjligt av dom och tro att det inte får konsekvenser.
Självklart ska vi finnas där för varandra men det får aldrig gå så långt att vi
väljer att utnyttja varandra bara för vårt egoistiska syftes skull.
Vi lär oss under vår uppväxt att vi ska stå på våra egna ben och ta ansvar för våra
egna liv när vi väl är vuxna.
Vi kan då inte först kräva att vi blir betraktade som vuxna individer när vi sen inte
vill eller orkar ta ansvaret för våra egna handlingar utan hela tiden kräver hjälp för
att lösa vardagen.
Jag lärde mig enormt mycket av dig pappa och mamma också för den delen men nu
är ju mamma fortfarande i liv så jag vill inte prata om henne i dåtid.
Och det är ju så det ska vara, vi ska lära oss av varandra, inte ständigt klaga på varandra
och tycka att fel beslut tas till höger och vänster.
Sånt är så patetiskt i mina ögon för vem kan inte komma med kloka efterhandskonstruktioner.
5 År har gått sen du gick bort pappa och jag saknar dig något gröndjävulskt fortfarande.
Du var ju mitt bollplank som jag verkligen alltid fick något ut av att prata med.
Jag är glad och tacksam över att jag har dom som jag har runtomkring mig idag men
jag kommer alltid att sakna dig, så enkelt är det.
Jag är glad att mina barn verkligen fick uppleva dig ordentligt, inte bara ett litet
fragment av vad du en gång var.
Du hann göra ett ordentligt avtryck hos dom hela vägen till deras vuxna ålder och
jag vet att du bor djupt i deras hjärtan också.
Tack för att du fanns för mig pappa.
Tack för att du finns för mig pappa.